Energilagring är ett samlingsbegrepp för att lagra överskottsenergi för senare användning och spelar en avgörande roll i moderna energisystem. Med en växande andel sol- och vindkraft blir effektiva lagringslösningar allt viktigare för en fungerande energiförsörjning.

Energilagring är en nyckelkomponent för att maximera användningen av förnybara energikällor och skapa ett stabilt och tillförlitligt elsystem. Genom tekniker som batterilagring och vätgaslagring kan energi lagras och användas vid behov, vilket minskar beroendet av fossila bränslen och jämnar ut variationer i elproduktionen. Vätgas kan fungera både som energilager och bränsle för fordon, medan batterier snabbt kan balansera elnätet och hantera effekttoppar. Tillsammans bidrar dessa lösningar till en mer flexibel och hållbar energiförsörjning.

Batterilager – effektivisering av energihantering

Fördelar med batterilagring 
Batterilagring i sol- och vindparker spelar en avgörande roll för att optimera och stabilisera energiflödet i elnätet.

Fördelarna inkluderar: 

    • Effektivare eldistribution: Möjliggör lagring av överskottsel för inmatning vid timmar med högre efterfrågan, exempelvis nattetid till dagtid. 
    • Stabilare nätintegration: Jämnar ut snabba variationer i elproduktion, särskilt för solkraft, exempelvis vid växlande molnighet. 
    • Nätstabilitet och frekvensreglering: Hjälper till att hålla eller återställa nätfrekvensen vid störningar eller fel. 
    • Flexibilitet i energimarknaden: Kan bidra till lokala flexibilitetsmarknader och stötta elnätet vid kapacitetsbrist. 

Batterilagring gör därmed förnybar energi mer tillförlitlig och bidrar till ett stabilare och mer flexibelt elsystem.

Hur byggs stora batterilagringssystem? 
Dessa system kan bestå av containrar eller fristående batterirack med tillhörande kylsystem för att hålla battericellerna på optimal drifttemperatur. I Sverige byggs många Battery Energy Storage Systems (BESS) på hårdgjorda ytor, där systemdelarna placeras på betongfundament. Beroende på leverantör och integratör kan systemets utformning variera.

Det finns två huvudsakliga konfigurationer:

    1. Container-baserad lösning: Använder containrar för att gruppera batteriställ och annan nödvändig hårdvara.
    2. Skåp- eller byggnadslösning: Batteriställ placeras i små skåp utomhus, under tak eller i en byggnad. Dessa skåp innehåller all nödvändig hårdvara och mjukvara för säker drift. 

Båda lösningarna inkluderar kylning och brandsläckningssystem.  

Grön vätgas – en potentiell gamechanger 

Vad är vätgas egentligen?

Vätgas är en liten molekyl som består av två väteatomer (H₂) och är lätt, flyktig, färg- och doftlös. Vätgas kan framställas från el och vatten genom elektrolys. Vätgasen kan komprimeras och lagras och sedan omvandlas till el igen i en bränslecell. Ett sätt att lagra energi helt enkelt, som ett batteri eller vattnet i ett pumpkraftverk. 

Är det ett nytt påfund?

Nej, vätgas har använts inom industrin i över hundra år och är idag den vanligaste industrigasen. Under denna tid har tekniker för säker produktion, lagring och användning utvecklats, och vätgas spelar redan en viktig roll i många samhällssektorer. 

Är vätgas klimatvänligt?

Idag framställs mycket av vätgasen ur fossilgas, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Men det går att framställa vätgas på ett mer klimatvänligt sätt; genom elektrolys med förnybar energi, exempelvis vindkraft. Det är den förnybara vätgasen som kallas grön vätgas. Vätgas som framställs med minimala klimatskadliga utsläpp är ett viktigt verktyg att ersätta utsläppstunga fossila bränslen.

3 områden där grön vätgas skulle kunna göra stor klimatnytta:
  • I processindustrin för att ersätta fossil energi. 
  • Tunga transporter som är svåra att elektrifiera. 
  • För att jämna ut toppar och dalar i elsystemet. 

Utvecklingen och användningen av grön vätgas förutspås ha stor betydelse för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle. I Sverige har den gröna vätgasen en nyckelroll i omställningen till fossilfria processer i industrin, vid tillverkning av olika bränslen till flyg, sjöfart och andra långa och tunga transporter samt produktion av ammoniak och konstgödsel.

Jämförelse och framtid 

Både batterilagring och vätgaslagring utvecklas snabbt och förväntas spela en allt större roll i energiomställningen.

  • Batterier är mer effektiva för korttidslagring (timmar till dagar) och används främst för att balansera elnätet och förse hushåll med lagrad solenergi. 
  • Vätgas är mer lämpad för långtidslagring (veckor till månader) och kan transporteras över långa avstånd, vilket gör det till en viktig teknik för en fossilfri framtid. 

Zephyrs utveckling av energilagring i Sverige 

Zephyr integrerar batterilager i sina sol- och vindkraftsprojekt för att förbättra energihanteringen och säkerställa stabil energiförsörjning.  För närvarande utvärderar vi batterilagerlösningar i flera olika projekt. 

Zephyr ser också stor potential i att kombinera vätgasproduktion med havsbaserad vindkraft. Genom att använda el från vindkraftverk för att producera vätgas, skapas en hållbar och fossilfri energikälla vilket är en viktig del av den gröna omställningen.  Ett bra exempel på detta är Energipark Vidar.  

Till vår projektportfölj